Socialdemokraternas EU-valsanalys

Piratpartiet

Med sina 7 procent av väljarstödet och ett mandat i parlamentet (två om Lissabonfördraget går igenom) är Piratpartiet valets stora uppstickare. De allra flesta som röstat på partiet är ungdomar och en del av det ökade valdeltagandet kan förklaras av att ungdomar som inte skulle ha röstat annars gick till valurnorna för att stödja Piratpartiet. Men den effekten ska inte heller överskattas. Statsvetaren Henrik Oscarsson har på sin blogg räknat ut att omkring 10 procent av ökningen beror på de unga som röstade på Piraterna. Resten av ökningen måste med andra ord förklaras med andra faktorer, som massmediernas ökade uppmärksamhet, partiernas större engagemang och liknande.

12 procent av männen har röstat på Piratpartiet medan partiet inte får stöd av mer än 4 procent av kvinnorna. Inget annat parti har så kraftig obalans mellan män och kvinnor i sin väljarkår. Bland de yngre väljarna når partiet runt 20 procent av väljarstödet. Bland väljare över 65 år fick partiet stöd av 2 procent. Av Piratpartiets totala antal väljare var 17 procent förstagångsväljare, 35 procent 22-30 år, 43 procent 31-64 år och 5 procent var äldre än 65 år. Piratpartiets väljare bestämde sig tidigt för att rösta på partiet. Väljarstödet var starkt under hela våren, och på det viset skiljer sig partiet från Junilistans framgångar 2004.

De rödgröna partierna förlorar fler röster till Piratpartiet än borgerligheten och det beror främst på att borgerligheten har ett så lågt stöd sedan tidigare i unga väljargrupper. Samtidigt har Piratpartiet en låg andel "kärnväljare", om man nu kan tala om sådana efter ett enda val. 37 procent av partiets väljare uppger att de skulle rösta på partiet även i ett riksdagsval.

De etablerade partierna framställde gärna partiet som ett smalt parti, med fildelningsfrågan som enda betydelsefulla fråga. Till en del var det nog så också. Vilket annat parti hade rott iland en valkampanj där man konsekvent vägrade svara på hur man ska ställa sig till avgörande ekonomiska och sociala frågor? Där man till och med mörkade vilken partigrupp man tänkte ansluta sig till i EU-parlamentet.

Piratpartiet lyckades med detta, och det beror troligen på att deras politik i fildelningsfrågan berör en större fråga om integritet och yttrandefrihet på nätet. En fråga som i sin tur engagerar många ungdomar, som dagligen använder Internet för att kommunicera, spela, konsumera underhållning och ta del av information om omvärlden. Det var denna länk mellan fildelningsfrågan och den mer filosofiska frihetsfrågan som de etablerade partierna missade. "Vi var inte förberedda på att hela tiden mötas av frågor om Internet och fildelning. Vi togs på sängen av det", säger en valarbetare i de intervjuer vi gjort under arbetet med den här rapporten.

Det intressanta med Piratpartiet är att det enligt medieforskaren Jesper Strömbäck fick relativt lite exponering i de breda massmediernas nyhetsförmedling. Informationen om partiet spreds istället på Internet (förstås) men även i en mer traditionellt upplagd valrörelse. Socialdemokratins aktiva vittnar om hur Piratpartiet dök upp överallt. De var i princip på vartenda torg i hela landet, delade ut flygblad, bar omkring på väl synliga piratflaggor och diskuterade med förbipasserande. Ingen kan ha missat att de ställde upp i valet. Ett rätt enastående folkrörelsearbete med tanke på hur kort tid partiet funnits och hur "smalt" partiet uppfattats i den breda offentligheten.

När de sedan syntes i radio, TV och tidningar framställdes de som valets "underdog", uppstickaren som kom från ingenstans och utmanade de etablerade. Det är också troligt att de satte dagordningen för massmedierna på ett sätt som inte direkt går att avläsa av deras synlighet som parti. Hur ofta frågade journalisterna företrädare från de andra partierna om Pratpartiets framgångar och politiska frågor? Sannolikt fanns detta på ett eller annat sätt med i nästan alla utfrågningar och intervjuer. Det är en kraftfull position i medielogikens tid, och särskilt i ett EU-val, där fler kan tänka sig att lägga sin röst på nya, oprövade partier.