handdator

Visa fullständig version : Tjänstemannaorganisation inför riksdagsinträdet


Mikael Nilsson
2010-02-08, 13:50
Styrelsen beslutar att lägga ut följande fyra punkter på remiss till organisationen, enligt beslut på styrelsemöte 6-7 feb 2010 (http://forum.piratpartiet.se/Topic195705-517-1.aspx). Beslut väntas fattas vid nästkommande styrelsemöte, 20-21 mars.
9a. Ägandeskap över budget
Förslag till beslut:

Styrelsen ser ett behov av att tydliggöra ägandeskapet över de intäkter som uppstår vid ett riksdagsinträde. En del av pengarna går direkt till partiet, medan en annan del går till den grupp av ledamöter som tar plats i riksdagen.

Styrelsen gör bedömningen att det mest solidariska och skaleffektiva användandet av resurser möjliggörs genom en gemensam organisation, styrd av Piratpartiets medlemmar genom årsmötet och styrelsen, där tjänstemän tillsätts till ett gemensamt partikansli baserat på gemensamma behov, med ett omfattande överlapp med partiledningen.

I syfte att minska risken för konflikter och dubbla mandat i tjänstemannaorganisationen anser därför styrelsen att hela det ekonomiska stöd som ges till partiet och riksdagsgruppen läggs under styrelsens beslutsmandat.

Styrelsen beslutar därför

ATT ändra riksdagsgruppens arbetsordning ( http://www.piratpartiet.se/arbetsordning_for_piratpartiets_riksdagsgrupp ) genom att ersätta punkten 8 med punkterna:

* 8. i den mån riksdagsgruppen tillförs medel i form av kanslistöd eller annat offentligt ekonomiskt stöd som är direkt riktat till riksdagsgruppen, så tillfaller dessa medel partiets centrala budget under kontroll av styrelsen.
* 9. För att ändra denna arbetsordnings punkter 1-7 krävs beslut av gruppen med stöd av 2/3 av riksdagsgruppens ledamöter. Punkterna 8 och 9 kan bara ändras av en enhällig partistyrelse. Om inga ledamöter för piratpartiet finns i riksdagen kan denna arbetsordning ändras genom beslut av partistyrelsen.
9b. Tjänstemannaorganisation.
Förslag till beslut:

ATT fastställa den preliminära organisationsmodellen vid ett riksdagsinträde med tjänstebeskrivningar som återfinns i bifogat dokument (http://forum.piratpartiet.se/Attachment3125.aspx).
9c. Rekrytering
Förslag till beslut:

ATT en arbetsgrupp bestående av X Y Z ges i uppdrag att påbörja rekrytering till dessa tjänster (på 15-mandatsnivån) enligt rekryteringsprocessen som finns beskriven i bifogat dokument (http://forum.piratpartiet.se/Attachment3124.aspx). Rekryteringen ska resultera i Letters of Intent, inte med färdiga anställningsavtal, och ska vara avslutad den [XXX].

Förslag till rekryteringsprocess bifogas.
9d. Budget vid riksdagsinträde
Förslag till beslut:

ATT fastställa den preliminära budgeten vid riksdagsinträde, vid 15, 20 respektive 25 mandat enligt bifogat dokument. Styrelsen är medveten om att budgeten är extremt översiktlig och kommer att behöva revideras och förfinas i grunden efter ett riksdagsinträde. Syftet med budgeten är huvudsakligen att fungera som underlag för rektryteringen av tjänstemannaorganisationen.

Motsvarande budget bifogas (http://forum.piratpartiet.se/Attachment3123.aspx).

piratcensur
2010-02-08, 16:48
Kommentar till 9a:

Ja, jag anser också att det är styrelsen, som är direktvald av medlemmarna för att fatta beslut åt dessa, skall ha full bestämmanderätt över riksdagspengarna. Annars kommer riksdagsgruppen ha för mycket makt över partiet.

Ravenna
2010-02-08, 17:34
Jag tror också att det är viktigt att hålla i åtanke följande skillnad:

Styrelsen väljs av partiets medlemmar för att organisera och driva partiet.
Riksdagsgruppen väljs av svenska folket för att driva piratpolitik på en nationell nivå.

Marco Baxemyr
2010-02-08, 21:38
Jag vill lyfta en fråga angående 9a. *9: "Punkterna 8 och 9 kan bara ändras av en enhällig partistyrelse." Borde årsmötet kunna ändra också? (eller kan det per definition?)

PS. Jag gillar skarpt remiss-initiativet. Rätt väg! :)

piratcensur
2010-02-09, 02:05
9d. Ni har räknat lite fel.

Eftersom det mandatbaserade statsstödet räknas över två mandatperioder och vi inte har mandat nu, så blir det istället såhär 2011-2014:

333 300 kr ggr följande:

År 1: 1/6 x mandat
År 2: 1/2 x mandat
År 3: 5/6 x mandat
År 4: 5/6 x mandat

Resterande delar av stödet gäller mandatantalet föregående mandatperiod och där har vi 0.

Det fasta stödet på 1,7 miljoner till riksdagsarbetet multipliceras med två för partier som inte sitter i regeringen. Piratpartiet tänker inte sitta i regeringen då får vi 3,4 miljoner där.

684 900 x mandat + 9 203 200

15 mandat: 19 476 700 + stat
20 mandat: 22 901 200 + stat
25 mandat: 26 325 700 + stat

willenfort
2010-02-09, 14:29
8. i den mån riksdagsgruppen tillförs medel i form av kanslistöd eller annat offentligt ekonomiskt stöd som är direkt riktat till riksdagsgruppen, så tillfaller dessa medel partiets centrala budget under kontroll av styrelsen.

Detta ställer riksdagsgruppen i kraftig beroendeställning till styrelsen och indirekt partiledningen.
Vi lider stor risk att skapa samma situation som vi kritiserar andra partier för nämligen att deras riksdagsledamöter är valboskap till partiledningarna.

Vi riskerar dessutom att styrelsen tar pengar avsedda till att stödja riksdagsarbetet och använder det till andra saker. sist jag kollade var det ett klart exempel på korruption och missbruk av medel.

Pengar som tilldelas partiet för att våra riksdagsledarmöter skall kunna utföra sitt jobb SKALL öronmärkas till just det jobbet och skall vara under riksdagsgruppens kontroll. de skall INTE in i den allmänna budgeten och de skall INTE underställas Styrelse eller partiledning. Vi måste vara bättre än våra konkurrenter, det är enda chansen att angripa dem från moraliskt överläge.

Edit: Lag (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. säger tydligt:

10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt
riksdagens ledamöter. Stödet beräknas efter normen att det
ska motsvara kostnaden för en politisk sekreterare per
riksdagsledamot.
Så att inte använda dessa pengar till politiska sekreterare som hjälper riksdagsledarmöterna är ett defakto lagbrott.

edit: Efter att ha studerat den föreslagna tjänstemanana organisationen så stärks min kritik. Denna organisation är Extremt kraftigt vinklad mot att göra partiarbete och inte riksdagsarbete.
Den enda tjänst som är delvis inriktad på riksdgsstödjande arbete är de politiska sekreterarna och de är alldeles för få för behovet ens om de skulle arbetat heltid med att stödja sina riksdagsledarmöter.(7 av 27 tjänster i mittalternativet) Men nu har de även en massa partiinterna arbetsuppgifter lagda på sig. riksdagsledarmöterna måste vå bättre stöd än så om de skall kunna fungera effektivt.
Det känns väldigt konstigt att man inte ser att riksdagsledarmöter har liknande behov av assistenter som PL och vice PL. och att deras tillsättning bör följa liknande termer.

Sen lite småkommentarer.
om Kommunikationschefen:
Ansvarar för att riksdagsgruppen kommunicerar med partiledning och övriga delar av partiet.
Hur skall en tjänsteman underställd våra valda riksdagsledarmöter ansvara för att de komunicerar med partiet ? Piska ?
Detta tyder ännu en gång på att styrelsen verkar tycka att riksdagsledarmöterna skall vara understälda styrelse och partiledning. Detta är ett grovt misstag och kommer att leda till svåra problem.
Erkänd och respekterad inom partiet.
Erkänd och respekterad externt inom nymedier / bloggar / twitter etc.
Det finns ingen anledning att ha dessa krav på en komunikationschef. Kraven bör vara att de kan utföra arbetsuppgifterna inte att de har froterat med piratpartister i 3-år. Om vi sätter sådana krav så eliminerar vi alla utom "insiders" och öppnar för extremt svågervälde.

IT-avdelningen.
Det finns ingen som helst nledning att sätta en itavdelning under riksdagsgruppen. riksdagen har sin egna it-avdelning som har till uppgift att stödja riksdagsledarmöterna. Desutom så visar arbetsuppgifterna för IT-avdelningen tydligt att deras jobb primärt är att bygga partiets interna stödsystem. Det jobbet skall inte betalas med pengar för riksdgsarbete. Flytta IT-avdelningen till partiledningen och avlöna dem med det generella partistödet.

politiska sekreterare:
Ansvarar för riksdagsgruppens internetförbindelser
Ansvarar för IT-hårdvara till riksdagsgruppen
VARFÖR ??? Det finns en IT-avdelning i riksdagen och det skall startas en IT avdelning i partiet, varför skall politiska sekreterare vara IT support ?

Svara på mail till info@piratpartiet.se och liknande adresser
Detta är ett piratparti jobb inte ett riksdagsgrupp jobb sätt det under komunikation eller press.

Sen ang kvalifikationer: så saknas vad jag ser alla skrivningar om expertkunskaper som vi komemr att behöva i dagligt riksdagsarbete. Deta borde vara politiska sekreterares PRIMÄRA kvalifikation.


Överlag tror jag att om detta system implementeras så kommer våra ledarmöter få svåra problem att utföra sina arbetsuppgifter då de inte kommer att ha tillräckligt med stöd, till exempel så saknar jag juridisk kompetens, förhandlings kompetens och koppling till våra EU-parlamentarikers organisation. Därför tror jag att hela organisationen behöver ses över med utgångspunkt i framgångsrikt riksdagsarbete snarrare än uppbygd partiadministration.

mvh
/Christoffer Willenfort

piratcensur
2010-02-09, 17:33
Jag läste om att partiet skall dra en egen lina till sina lokaler i riksdagshuset eftersom riksdagens egna IT-avdelning censurerar internet.

willenfort
2010-02-09, 17:49
piratcensur (2010-Feb-09)Jag läste om att partiet skall dra en egen lina till sina lokaler i riksdagshuset eftersom riksdagens egna IT-avdelning censurerar internet.
25 st mobila bredband. problem löst.
/C

piratcensur
2010-02-09, 18:29
willenfort (2010-Feb-09)piratcensur (2010-Feb-09)Jag läste om att partiet skall dra en egen lina till sina lokaler i riksdagshuset eftersom riksdagens egna IT-avdelning censurerar internet.
25 st mobila bredband. problem löst.
Som tekniskt intresserad så är en fiber från Bahnhof intressantare. :D

piratcensur
2010-02-09, 18:34
willenfort (2010-Feb-09)
Edit: Lag (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. säger tydligt:

10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt
riksdagens ledamöter. Stödet beräknas efter normen att det
ska motsvara kostnaden för en politisk sekreterare per
riksdagsledamot.
Så att inte använda dessa pengar till politiska sekreterare som hjälper riksdagsledarmöterna är ett defakto lagbrott.
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1117.aspx

Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på mejl och fungerar som bollplank åt ledamöterna.

Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 50 300 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen. Men partierna väljer alltså själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.
Jag upprepar: Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas.

Om partiet anser att dess riksdagsgrupp har behov av en presschef+sekreterare så skall dessa medel gå till en sådan. Det gäller också kanslister, kommchef etc.

willenfort
2010-02-09, 18:55
piratcensur (2010-Feb-09)willenfort (2010-Feb-09)
Edit: Lag (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. säger tydligt:

10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt
riksdagens ledamöter. Stödet beräknas efter normen att det
ska motsvara kostnaden för en politisk sekreterare per
riksdagsledamot.
Så att inte använda dessa pengar till politiska sekreterare som hjälper riksdagsledarmöterna är ett defakto lagbrott.
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1117.aspx
Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på mejl och fungerar som bollplank åt ledamöterna.
Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 50 300 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen. Men partierna väljer alltså själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.
Jag upprepar: Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas.
Om partiet anser att dess riksdagsgrupp har behov av en presschef+sekreterare så skall dessa medel gå till en sådan. Det gäller också kanslister, kommchef etc.

Snyggt sätt att ta citat ur sitt sammanhang. den biten du citerar hänvisat till ALLT politiskt stöd som listas på sidan. inte bara stödet till politiska sekreterare. Desutom så tror jag att lagtext trumfar informationssidor, och lagtexten jag citerade var ganska tydlig.
Du kan läsa hela texten här: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19991209.htm
Lagen specificerar uttryckligen "stöd till kostnader för politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter" i §1.

Cernael
2010-02-09, 19:07
Visst, partiet äger beslutsrätten om hur pengarna ska användas, i detalj. Men lagen reglerar vad de ska användas till - stödja riksdagsarbetet, inte partiadministrationen.

Pengarna är alltså till för att hjälpa de av folket valda riksdagsledamoterna, inte den av partimedlemmarna valda (i andra eller tredje led) partiorgen.

piratcensur
2010-02-09, 19:10
Om jag skall hålla på och försvara styrelsen på detta viset, så kan jag påpeka här att det finns roller i de föreslagna budgeterna där polsekstödet verkligen går till riksdagsgruppens behov. Det finns ju inget som säger att dessa personer skall arbeta långsamt.... då är det bättre att de även arbetar åt partiledningen.

Du (W) menar alltså att vid 15 mandat, så skall 15 polsekar anställas, punkt?

piratcensur
2010-02-09, 19:14
Cernael (2010-Feb-09)Visst, partiet äger beslutsrätten om hur pengarna ska användas, i detalj. Men lagen reglerar vad de ska användas till - stödja riksdagsarbetet, inte partiadministrationen.
Pengarna är alltså till för att hjälpa de av folket valda riksdagsledamoterna, inte den av partimedlemmarna valda (i andra eller tredje led) partiorgen.
Jag är inne på samma linje. Riksdagsledamöterna har troligen behov av en presschef och ett antal kanslister. Det finns inget som säger emot att partiledningen också använder sig av dessa tjänster.

farmorgun
2010-02-09, 20:23
willenfort (2010-Feb-09)piratcensur (2010-Feb-09)willenfort (2010-Feb-09)
Edit: Lag (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. säger tydligt:

10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt
riksdagens ledamöter. Stödet beräknas efter normen att det
ska motsvara kostnaden för en politisk sekreterare per
riksdagsledamot.
Så att inte använda dessa pengar till politiska sekreterare som hjälper riksdagsledarmöterna är ett defakto lagbrott.
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1117.aspx
Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på mejl och fungerar som bollplank åt ledamöterna.
Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 50 300 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen. Men partierna väljer alltså själva hur de ska fördela pengarna för att bygga upp ett kansli som passar ledamöternas behov och önskemål.
Jag upprepar: Varje parti beslutar själva hur stödet ska användas.
Om partiet anser att dess riksdagsgrupp har behov av en presschef+sekreterare så skall dessa medel gå till en sådan. Det gäller också kanslister, kommchef etc.
Snyggt sätt att ta citat ur sitt sammanhang. den biten du citerar hänvisat till ALLT politiskt stöd som listas på sidan. inte bara stödet till politiska sekreterare. Desutom så tror jag att lagtext trumfar informationssidor, och lagtexten jag citerade var ganska tydlig.
Du kan läsa hela texten här: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19991209.htm
Lagen specificerar uttryckligen "stöd till kostnader för politiska sekreterare åt riksdagens ledamöter" i §1.

Det är viktigt att styrelsen och riksdagsgruppen är ense om tolkningen av bestämmelserna. Det måste vara möjligt att kolla upp saken med någon i riksdagens kansli. Det är steg 1. När det sedan gäller makten över dessa resurser är det som alltid en kamp där misstro och tillit kräver sin balans annars blir det ohållbart. Hur gör andra? Varför? Behövs en maktdelning? I så fall - hur ska den se ut? Jag ser detta som en lärande situation och vill att Piratpartiet ska vara bäst i klassen när det gäller att bygga organisation för ett demokratiskt parti - både för partiledningen vald av partiets medlemmar och riksdagsgruppen vald av partiets väljare. Vi har mycket att vinna på att göra ett rejält jobb här.

willenfort
2010-02-09, 20:50
piratcensur (2010-Feb-09)Om jag skall hålla på och försvara styrelsen på detta viset, så kan jag påpeka här att det finns roller i de föreslagna budgeterna där polsekstödet verkligen går till riksdagsgruppens behov. Det finns ju inget som säger att dessa personer skall arbeta långsamt.... då är det bättre att de även arbetar åt partiledningen.
Du (W) menar alltså att vid 15 mandat, så skall 15 polsekar anställas, punkt?

Nej men jag menar att de pengar som komemr från "Lag (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen"
Skall gå till just det och inte till partiets gemensamma budget.
Och att det skall vara partigruppen som har bestämmanderätten över hur pengarna används. inte styrelsen.
Sen hur många polsekar vi ska ha är upp till partigruppen

Men principen är att vi inte skall använda dessa pengar till allmäna partiutgifter. då det är både moraliskt och lagligt fel.

Ravenna
2010-02-09, 21:57
Nej, det är inte olagligt att använda pengarna på så sätt att både riksdagsgruppen och partiet kan få någon nytta av de tjänster som skapas. Det kallas att effektivisera resursanvändningen.

Piratpartiet har ännu problem med att vi inte har så mycket resurser att röra oss med som de etablerade partierna, och vi måste koordinera insatserna mellan partiet och riksdagsgruppen. Det är inte ekonomiskt hållbart för oss att bilda tre olika parallella organisationer bara för att upprätthålla ett revirtänkande kring den egna budgeten.

Vårt parti är oerhört beroende av sin organisation och sina deltagare, av sina kommunikationer och av att använda pengarna smart och med synergieffekter.

Vi kan titta på paragrafen som W citerar igen:

10 § Stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp åt
riksdagens ledamöter. Stödet beräknas efter normen att det
ska motsvara kostnaden för en politisk sekreterare per
riksdagsledamot.

Det som står är alltså inte att pengarna måste bekosta politiska sekreterare. Det som står är endast att stödet är avsett att bekosta handläggarhjälp, och har en storlek som är dimensionerad för att kunna inrymma en pol.sekr. per ledamot. Det står ingenting om att man måste hyra in en pol.sekr. per ledamot.

Handläggarhjälpen kan bestå i många olika saker och se ut på många olika sätt - och ibland kan det vara en bättre handläggarhjälp att ha fungerande kommunikationsvägar och en partiledning som kan göra sitt jobb än att ha en personlig assistent som svarar i telefon.

AndersLindbäck
2010-02-09, 22:26
En undran - när det kommer in en 600 sidors lagförslag från ett departement - vem av alla dessa i tjänstemannaorganisationen skall läsa förslaget och påpeka de problem som finns i det ?

Ingen av tjänsterna kräver juridisk kompetens så jag är väldigt undrade över hur det har tänkts att riksdagsgruppen skall hantera alla lagar de skall röstas om ?

Dessutom så noterar jag att beskrivningen för de politiska sekreterar verkar mest vara som om de skulle vara vanliga sekreterare ?
Men i regeringställning så brukar samma personer få titel politisk sakkunnig. Politiska sekreterare är därmed vanligvis experter med olika kompensområden.
Typiska kompetensområden vore:
- media - en mediansvarig
- juridik - en jurist
- press - presssekreterare

Jag är väldigt tveksam till att piratpartiet skall kunna få något vettigt gjort utan juridisk kompetens.

Ravenna
2010-02-09, 22:35
Jag vet inte om det framgår av beskrivningen av tjänsterna (det kanske är en brist), men jag uppfattade det som att de politiska sekreterarna skulle ha tematiska uppgifter, t.ex. att en är specialiserad på upphovsrätt och en annan på ekonomiska frågor osv. Det är inte specat vilka olika teman som de politiska sekreterarna ska utföra, men jag anser bestämt att juridik måste vara ett av dessa områden.

Ravenna
2010-02-09, 22:36
(om ni undrar varför jag är så aktiv i tråden så var jag ej närvarande på styrelsemötet i helgen och vet inte exakt hur diskussionerna gick. Jag ser resultatet ungefär som övriga gör).

/Anna

JorgenL
2010-02-09, 23:36
Jag vill nog hävda att det är en bra ide att partiorganisationen ska äga pengarna, utan en stark partiorganisation, inga riksdagsplatser.

Jag vill inte se en utveckling på sikt där riksdagsgruppen kan bli autonom i förhållande till partiet och dess medlemmar, och en sådan risk kan absolut uppstå ifall riksdagsgruppen har möjlighet att helt själv styra över partistödet.

Med det sagt så ska naturligtvis pengarna allokeras på ett sådant sätt så att piratpolitiken i det stora hela får största möjliga genomslag, och det betyder naturligtvis att vi måste se till att ha bemanning i riksdagen av den mängd tjänstemän som behövs för att göra riksdagsarbetet så effektivt som möjligt. Men absolut inte MER än så.

Det är mycket möjligt att pengarna till en del kan användas bättre till saker som partiet, piratsaken och därmed riksdagsgruppen i längden tjänar mera på än att ha överdrivet många anställde i specifikt riksdagsgruppinriktade tjänster.

Det jag menar är att det vore dumt att öronmärka pengar till en enda del av partiet, riksdagsgruppen, om det senare visar sig att de i det stora hela kan göra mer nytta (även för riksdagsgruppen) på annat sätt än att avlöna tjänstemän I riksdagen.

willenfort
2010-02-10, 12:54
Det jag är orolig över är att hela detta verkar ske utan input från de som faktiskt skall jobba i riksdagen. Det är styrelse och partiledning som har satt ihop ett system som passar ur deras perspektiv men våra framtida riksdagledarmöter verkar inte vara tillfrågade. De finns inte ens på Organisationskartan vilket är ganska talande.

Sen pratas det mycket om att vi inte får vara splittrade, att riksdaggruppen inte får bli autonom och att vi måste ha en stark partiorganisation.

Här tror jag att vi tänker fel. Riksdaggruppen är faktiskt viktigare än styrelsen och ledningen. Det är i riksdagen som vi kan få igenom ändringarna, det är våra riksdagledarmöter som kan ta bort FRA osv. Resten av partiet är en stödfunktion för att vi ska få in folk i riksdagen och för att de ska kunna utföra sitt arbete i riksdagen.

Dessutom är våra riksdagledarmöter valda av medlemmarna, så vi borde ha lite stort förtroende för dem som för vår styrelse, annars borde vi inte valt dem. Jag är mycket mindre orolig för att de blir självständiga från styrelsen än att de blir röstboskap för styrelse och partiledning, annars kunde vi lika gärna låtit styrelsen utse dem utan medlemmarnas inblandning.


Vi har även läget att vi har väldigt få folk med erfarenhet av arbete i riksdagen vilket för det extremt viktigt att vi backar riksdaggruppen maximalt. Annars är risken stor att våra riksdagledarmöter kommer att ledas i fällor av de andra partierna och vi får så mycket dålig press att vi åker ut snabbare än vi kan säga "BERT och IAN".


vist är det viktigt att vi utnytjar våra resurser maximalt men det skall inte bestämmas ensidigt av styrelsen hur riksdagsgruppen skall hantera SINA pengar. det skall bestämmas i samråd där både riksdagsgruppen OCH Styrelsen är likvärdiga parter. så är inte läget idag och därför bör vi ändra på detta.

förslagsvis så håller vi en workshop med riksdaggruppen och styrelsen och alla som har erfarenhet av riksdagrasbete och går igenom riksdaggruppens behov. innan vi plockar bort deras pengar och bestämmanderätt.

mvh
/Christoffer

Mikael Nilsson
2010-02-10, 13:33
willenfort (2010-Feb-10)...men våra framtida riksdagledarmöter verkar inte vara tillfrågade.

Jag vill hävda att det är precis det vi gör just nu.

Rick Falkvinge
2010-02-10, 13:42
Cernael (2010-Feb-09)Visst, partiet äger beslutsrätten om hur pengarna ska användas, i detalj. Men lagen reglerar vad de ska användas till - stödja riksdagsarbetet, inte partiadministrationen.

Nej, lagen reglerar inte detta. Den bara förtydligar vad avsikten var när lagen skrevs för en annan sorts organisation än vår.

Lika lite som jag kan bestämma vad du får göra med 200 kronor som jag ger dig, lika lite kan lagen reglera hur vi använder partistödet. Vi kan köpa bubbelplast och polkagrisar för alla pengar, om vi vill.

Det viktiga här är det som Simon Rosenqvist pratar om som ett parti -- att vi inte börjar skapa parallella maktcentra. I andra riksdagspartier är partiets operativa delar kliniskt separerade från riksdagskansliet: de har olika lönenivåer, olika rutiner, olika kommunikationsvägar, vattentäta skott. Vi har allt att vinna på att fortsätta vara tätt integrerade i alla delar av organisationen.

I övrigt vore det fel att beskriva styrelsens användande av pengar som "partiadministration". Den största budgetposten vi har är fortfarande "kampanjer". Den näst största är "resor". Den tredje största (tror jag) är "aktivistinitiativ". Detta är inte administration. Detta är sådant politiskt arbete som partiet utgör.

willenfort
2010-02-10, 14:18
Mikael Nilsson (2010-Feb-10)willenfort (2010-Feb-10)...men våra framtida riksdagledarmöter verkar inte vara tillfrågade.
Jag vill hävda att det är precis det vi gör just nu.

Ok dåligt tryckt. läs "men våra framtida riksdagledarmöter verkar inte ha varit tillfrågade." så blir det mer rätt med vad jag menade.

/C

Gammelpiraten
2010-02-10, 16:30
I politiska frågor är det riksdagsledamöterna som kommer att vara drivande och tillväxa i kunnighet. Av det enkla skälet att de är heltidsarbetande och är de enda som kommer att deltaga i utskott och övrigt riksdagsarbete, kommitté-verksamhet, etcetera. Till kommittéer kan dock partiet placera vem det vill. (Jag menar att det är mycket viktigt att inte riksdagsledamöter placerar sig där utan platserna upptas av partimedlemmar som inte är riksdagsledamöter).

Riksdagsledamöternas stora svaghet är att de har för lite ?specialistkompetens?. Den inskränker sig vanligtvis till deras yrkesprofession och något fritidsintresse. De kommer därför erhålla välskriven saklig och tung information från lobbyister. Både sådan utifrån samhällsorganisationer och sådant som partimedlemmar besitter kunskap i.

Det är vanligt förekommande att politiska partier, verksamma i Sverige och i riksdagen, behöver kansli och ?expert-hjälp? i form av sekreterare och andra administratörer. Dessa befolkar då både partiet utanför riksdagen och en annan grupp inne i riksdagen för att serva riksdagsgruppen. Den här gruppen är den grupp som generellt har mest inflytande på den politiska utformningen i riksdagen. Den här gruppen kan (och gör det ibland när vissa partier minskar och andra ökar och för att man vill ha kvar sitt välbetalda och trevliga jobb) hoppa från ett parti till ett annat. De tar fram underlag och fokuserar infallsvinkeln från det parti de jobbar för och för att kunna hitta samarbete med andra partier när och om så behövs. Den här kategorin är besvärlig eftersom den har en stark tendens att utveckla sin egen politiska agenda.

Endast de starkaste politiska profilerna i riksdagsgrupp och ibland utanför riksdagen kan matcha denna grupp. Men under riksdagsarbetet och mandatperioden är det i riksdagsgruppen ?makten? finns. Mandaten är personliga och först vid kongresser och motsvarande har övrigt parti inflytande.

En partistyrelse utanför den verksamhet som pågår kommer obönhörligen att bli distanserad av riksdagsgruppen. Det kommer leda till osämja eller konflikt om partistyrelsen skall börja lägga sig i och fundera över om det till exempel finns ett visst behov för riksdagsgruppen eller någon ledamot att ta hjälp av utomstående i sitt arbete eller något annat. Det är dock ett rejält politiskt problem att riksdagsgruppen kommer att kontrollera betydligt bättre ekonomiska resurser till sitt förfogande än partiet utanför. Dessutom kommer hela omvärlden från hundklubbar till industrimagnater försöka och vilja bygga så mycket nätverk som möjligt. Det gör man med riksdagsledamöter. Inte med partistyrelsen.

Detta mitt förslag har aldrig tidigare prövats. Men jag föreslår att partistyrelsens ledamöter formellt anställs av Riksdagsgruppen för att vara dom behjälpliga i arbetet. På så sätt arbetar partistyrelse och riksdagsledamöter på samma arbetsplats och intimt samman.

Om man kan anlita extern konsulthjälp till exempel vid juridiska och andra frågor så bör man göra detta. Går det inte så måste man anställa en sådan tjänsteman.

På riksdagskansliet (Piratpartiets) kommer det behövas en administrativ chef. (Har ett stort inflytande i alla partier eftersom hen ansvarar för det administrativa arbetet). Finns ett sådant chefsämne lämpligt i partistyrelsen så kan man anställa denne. Annars får man rekrytera. En hel del service står riksdagen med så man bör vara försiktig med att rekrytera utomstående ?experter? innan man vet att man verkligen behöver dom.

Mitt förslag innebär åtskilliga fördelar. Man undanröjer den organisatoriska konflikt som finns mellan två maktcentra där en lever i utanförskap och en annan inne i innanförskap i riksdagshuset. Man får en sammansvetsat grupp där kunskapsöverföring om själva riksdagsarbetet ger en värdefull pluspoäng. Man får en samlad överblick över behov och ett effektivare sätt att agera och arbeta.

Normalt sätt så är det tänkt (eller var tänkt) att riksdagsledamöterna skulle kunna sköta sina arbetsuppgifter allena med den hjälp RiksdagensUtredningsTjänst och annan administration kunde tillhandahålla. De som sitter i partistyrelsen är minst lika kvalificerade att utföra ett riksdagsledamotsjobb. Genom mitt förslag kan alltså två personer dela på jobbet och bollplanka med varandra. Eller tre ledamöter delar på två partistyrelse-ledamöter. Eller tvärtom. Däremot är det omöjligt att man delar på ett riksdagsledamotskap, dvs två jobbar 50% var. Det får man inte.

Om partistyrelsemedlemmar finns på en riksdagslista så kan de direkt gå in i arbetet och vet vad det handlar om när/om någon ordinarie faller ifrån. (Detta under förutsättning att nästföljande avstår). Annars är det också klokt att få in ersättare i riksdagsjobbet. Att rycka in som ersättare för en ledamot som blir borta från riksdagsarbetet (sjuk, semester, utlandsuppdrag, osv) är mycket svårt. Inskolningstiden är alldeles för lång för att ersättaren skall uträtta något vettigt.

JorgenL
2010-02-11, 01:57
Gammelpiraten identifierar ett problem som jag också berörde, att det kan bli separata maktcentra av riksdagsgrupp och partistyrelse.

Däremot så är jag väldigt tveksam ur medlemsdemokratisynpunkt om det är en bra lösning att anställa hela partistyrelsen på riksdagskansliet.

En av partistyrelsens viktigare uppgifter är ju trots allt att hålla kontakten med de lokala aktivisterna runt om i landet, att s.a.s. leva i deras verklighet. Ur den synpunkten tror jag att det kan vara fatalt att göra hela styrelsen till riksdagstjänstemän, då skulle de helt och hållet präglas av det perspektivet som gäller från riksdagshorisonten, och styrelsens uppgift att företräda medlemmarnas perspektiv skulle mycket lätt komma att bli att de istället företräder riksdagsgruppens perspektiv. De ordinära medlemmarnas synsätt hamnar då helt utanför diskussionen.

Jag tror att den enda rimliga lösningen är att skapa system av ömsesidiga beroenden mellan parti och riksdagsgrupp, så att dessa båda måste ta hänsyn till varandra, men inte att de ställs så tätt samman att deras roller blandas samman. Någon form av klassisk maktdelningsprincip alltså, där de olika rollerna är tydliga.


Någon nämnde Ian&Bert-partiet ovan i tråden. Nej, ett sånt parti ska vi inte vara, men en av sakerna som jag uppfattat präglade det partiet var att det var väldigt fokuserat just mot riksdagsgrupp och partiledning, och att väldigt lite vikt lades vid partiorganisation i allmänhet ute i landet. Och att det var en av anledningarna till att partiet rasade samman när ledarfigurerna tröttnade på riksdagens ganska långsamt malande kvarnar.

Jag räknar med att PP kommer att behöva minst 3-4 mandatperioder för att få igenom en väsentlig del av principprogrammet. Då är det jätteviktigt att vi har en stark organisation även utanför riksdagen, även om man ser riksdagen som huvudmålet för att den organisationen finns till. Vi kommer dessutom sannolikt att komma in i ett antal lokala församlingar, och det blir då viktigt att det finns en partistyrelse som har en separat roll från riksdagsgruppen och kan ta ett övergripande ansvar och se till partiet som en helhet, där både riksdag, lokala församlingar och aktivistdriven opinionsbildning kan vägas samman.

I en sån situation så finns det en risk att riksdagsgruppen, i kraft av möjlighet att jobba heltid, med egna anställda och som en sammansvetsad grupp med gemensamt perspektiv kan bli ett mycket starkare maktcentra än vad som är nyttigt för helheten.

Och det är där jag kan se en vits med att de åtminstone inte fritt dessutom kan bestämma över majoriteten av de pengar partiet kommer att hantera, utan i det fallet åtminstone måste kunna förklara varför pengarna gör bättre nytta i en anställning i riksdagen än nån annanstans.

---------- edit, glömde detta:

En annan sak vi inte får glömma när det gäller sakkunskap, är vår möjlighet att använda svärmen så mycket det går för att avlasta riksdagsledamöter visst utredningsarbete och för att tillföra specialistkunskaper. Vi har sannolikt många i våra led med just såna kunskaper som kan hjälpa till med att lusläsa förslag och komma med funderingar om olika implikationer runt saker.

Rätt och aktivt använt så finns det en unik möjlighet att pröva något som andra partier traditionellt sett inte använt sig av, att involvera medlemmar och sympatisörer ute i landet för att hjälpa till att göra de här analyserna. Och det i sin tur kanske visar sig så effektivt att det inte behövs lika många centralt anställda.

Ravenna
2010-02-11, 07:27
Gemmelpiraten, jag är övertygad om att vi kommer att använda svärmen till en hel del sådant som gammelpartierna använder sina sekreterare till. Med vår struktur har vi kanske ett annorlunda behov av var pengarna ska hamna.

Istället för en personlig sekr till var och en är jag övertygad om att några kan dela, så att vi istället får ett bra kommunikationssystem som möjliggör för oss att driva ett mer öppet arbete och inkludera medlemmarna.

Tanken är ju inte att vi ska välja in 25 personer i riksdagen, anställa 17, och sedan ska dessa 42 ta över allt jobb som nu görs av 50 000 medlemmar, som sedan bara kan luta sig tillbaka och njuta av åkturen. Vi kommer att behöva mycket stöd från partiet, på många olika sätt, och att vi har strukturer för att kunna söka och ta emot det stödet är enormt mycket viktigare än en personlig sekreterare.

Jag ser medlemmarna som det bästa partistödet som man kan få tag i, och genom att skapa strukturer där de kan delta och hjälpa till så säkrar vi också återväxt och kan hitta nytt folk till nästa mandatperiod. Vi skapar med ett långsiktigt tänk och det gillar jag!

AndersLindbäck
2010-02-11, 10:53
Hur blir det med de 10-20 personerna som kommer få anställning och jobba med Piratpartiets politik pga de lokala valen.

I detta förslag så räknas de inte alls med ?

piratcensur
2010-02-11, 11:06
AndersLindbäck (2010-Feb-11)Hur blir det med de 10-20 personerna som kommer få anställning och jobba med Piratpartiets politik pga de lokala valen.
I detta förslag så räknas de inte alls med ?
Nåja, så mycket pengar blir det inte. Räkna med 4,5 mille vid 3% och 25 mandat i landstingen totalt. För vår del i VG så bör valkretsarna få del av kakan och möjligen kan en mindre del sparas på VG kontot. Vi får troligen 650k + 240k x mandat, så teoretiskt kan en person anställas och förses med lokal med vårt grundstöd. Jag ser dock partistödet som kampanjpengar.

AndersLindbäck
2010-02-11, 11:45
piratcensur (2010-Feb-11)AndersLindbäck (2010-Feb-11)Hur blir det med de 10-20 personerna som kommer få anställning och jobba med Piratpartiets politik pga de lokala valen.
I detta förslag så räknas de inte alls med ?
Nåja, så mycket pengar blir det inte. Räkna med 4,5 mille vid 3% och 25 mandat i landstingen totalt. För vår del i VG så bör valkretsarna få del av kakan och möjligen kan en mindre del sparas på VG kontot. Vi får troligen 650k + 240k x mandat, så teoretiskt kan en person anställas och förses med lokal med vårt grundstöd. Jag ser dock partistödet som kampanjpengar.

Partistödet i rena pengar är en mindre del av kakan här i Västmanlands beräknar jag med att vi kommer få:

- ett kommunalråd på 50-100%
- ett landstingsråd på 50-100%
- en sekreterartjänst 100% (formellt anställd av landstinget men jobbar för partiet )

Så härifrån blir det 2-3 personer som då kommer jobba mer eller mindre fulltid med politik. Ett kommunalråd som har 50% anställning av kommunen har då tid över att för de övriga 50% jobba för partiet av vilken en del kan ske lokalt men man kan även tänka sig att man jobbar 25% i den centrala administrationen.

Detta skulle dessutom bli speciellt viktig i det fall att partiet missar att komma in i riksdagen - ser inget alternativ för hur det blir i det fallet i dokumentet.

För egentligen behövs det väl även ett dokument som beskriver tjänstestrukturen när partiet precis missar riksdagen men får en mängd stolar i landsting och kommuner ?

piratcensur
2010-02-11, 11:57
AndersLindbäck (2010-Feb-11)För egentligen behövs det väl även ett dokument som beskriver tjänstestrukturen när partiet precis missar riksdagen men får en mängd stolar i landsting och kommuner ?
Kan tyckas men det är inte styrelsens uppgift att administrera lokala val. Ansvarig DL, VL eller KL är rätt instans i den frågan.

Gammelpiraten
2010-02-12, 09:45
Missförstå mig så litet som möjligt. Så slipper vi komma kollisionskurs på onödiga saker.
Jag har påpekat ett problem. Det finns många fler.
Här är ett ytterligare:
Jag utgår från den skiss som är framlagd.
Partiledaren finns utanför eller kan finnas utanför riksdagsgruppen.
Så går inte att ha det. Hen måste finnas i riksdagsgruppen och vara invald i riksdagen.
Partiledardebatterna i riksdagen är viktiga. Ur både riksdagspolitiskt arbete som ur medial synvinkel.
Om inte partiledaren är invald i riksdagen så uppstår frågan: Vem tar partiledardebatterna i plenum?
Den ende som då kan ställa upp är "gruppledaren" för riksdagsgruppen.
Gruppledaren väljs av riksdagsgruppens ledamöter.

Miljöpartiet gjorde ett försök med språkrör utanför riksdagen. Ganska snart kom man på att det fungerade väldigt dåligt. Media vände sig mer och mer till gruppledaren i politiska frågor (eftersom väldigt mycket av politiken pågår i riksdagen) och naturligtvis också till de som satt i vissa utskott och hade kunskap om frågorna som avhandlats där. Journalister har den egenskapen att vända sig till den som sitter på den mest intressanta politiska kunskapen i det ärende de vill skilja. De bryr sig inte om hur partier vill ha frågorna kanaliserade.

Systemet med en partiledare som företräder ett parti riksdagen och en annan partiledare som företräder samma parti utanför riksdagshuset fungerar inte. I alla fall inte bra.

Frågeställningar kommer dyka upp som innebär att partiet i riksdagen har en fråga och partiet utanför riksdagen har en avvikande ståndpunkt.

Vid partiledaröverläggningar så kan man till nöds komma med gruppledaren. Men det fungerar inte (de andra accepterar det inte) att gruppledaren springer tillbaka hela tiden och hör med partiledaren vad som kan accepteras. Fullt öppet mandat krävs för det mesta eller så slipper man vara med. Såvida inte man/alla beslutar om att gå tillbaka och höra med sin grupp.

Nu vet jag inte om det står i stadgarna att partiledaren skall väljas in i riksdagen vid riksdagsinträde.

Jag ska gå tydligare och påpeka vad jag tycker är konstigt och försöka ge förslag på vad jag tycker kan vara bättre.

Gammelpiraten
2010-02-12, 09:52
Tanken är ju inte att vi ska välja in 25 personer i riksdagen, anställa 17, och sedan ska dessa 42 ta över allt jobb som nu görs av 50 000 medlemmar, som sedan bara kan luta sig tillbaka och njuta av åkturen. Vi kommer att behöva mycket stöd från partiet, på många olika sätt, och att vi har strukturer för att kunna söka och ta emot det stödet är enormt mycket viktigare än en personlig sekreterare.

Jag ser medlemmarna som det bästa partistödet som man kan få tag i, och genom att skapa strukturer där de kan delta och hjälpa till så säkrar vi också återväxt och kan hitta nytt folk till nästa mandatperiod. Vi skapar med ett långsiktigt tänk och det gillar jag!

Vi har samma uppfattning!

Det är dock utomordentligt svårt att ändra inbyggda fel om vi etablerar en dålig/fel struktur vid ett riksdagsinträde.

Ett parti i riksdagen arbetar inte alls på samma sätt som ett parti utanför. Jag försöker bara hitta och påpeka de inbyggda fel jag tror mig se och som motverkar ovanståående målsättning.

Dexe
2010-02-19, 23:45
Jag ställer mig väldigt tveksam till framförallt tjänstebeskrivningen för Pol.sekarna. Jag har visserligen inte scannat denna tråd efter andra förslag, men måste få ut detta innan jag glömmer. Jag ska först skriva mitt ändringsförslag och sen min motivering till denna förändring.

Jag vill ändra liggande formulering till följande (ändringar kursiverade):

Politiska sekreterare (7 / 8 / 13)
Politiska sekreterare assisterar med politisk kommunikation i allt mellan att förbereda motioner, interpellationer och framträdanden och proaktivt leta fram relevanta direktiv och handlingar åt riksdagsgruppen och förbereda motioner, interpellationer och framträdanden till att svara på mail, telefonsamtal och Twitter till partiet.
De politiska sekreterarna kommer att vara tematiskt inordnade, så att en eller flera polsekar blir experter på ett tydligt politiskt område. En av polsekarna kommer att vara ”förste polsek” med personalansvar för övriga.
Ansvar i riksdagsgruppen
• Ansvarar för riksdagsgruppens internetförbindelser
• Ansvarar för IT-hårdvara till riksdagsgruppen (???)
Typiska arbetsuppgifter
• Förbereda politiska ärenden åt riksdagsgruppen, både proaktivt och reaktivt
• Svara på mail till info@piratpartiet.se och liknande adresser
• Besvara politiska frågor över telefon
• Bevaka nymedier (Twitter etc) för att besvara frågor där
Kvalifikationer
• En för tjänsten relevant utbildning eller motsvarande, helst med politisk eller juridisk inriktning.
• Serviceorienterad människa, gärna med yrkeserfarenhet från ett serviceyrke (???)
• Demonstrerad djupgående förståelse för piratpolitik
• Förmåga att bygga svärm kring sitt politiska område för ytterligare stöd
• Enastående behärskning av svenska och engelska språket, särskilt med avseende på formell svenska och engelska

Varför har jag gjort såhär? Ändringen i den förklarande texten och ändringen under "Typiska arbetssituationer" syftar båda till att ändra fokus till den, i min åsikt, primära sysslan för en politisk sekreterare. Att vår inriktning på sociala medier ska finnas med ser jag som positivt, men att lägga denna först i arbetsbeskrivningen känns väldigt överdrivet. Rimligtvis borde det vara det dagliga politiska arbetet direkt knutet till riksdagen som måste gå i första hand för en politisk sekreterare, vad har vi annars att göra i riksdagen? Det ska inte vara en sambandscentral för twitter, utan en arbetsplats för politisk förändring!

Nästa ändring är under "kvalifikationer". Här har jag lagt till att en politisk sekreterare bör ha en relevant utbildning. Jag ser det som viktigt att en person som ska jobba i riksdagen och med sådana frågor har oerhört goda kunskaper om systemet och dess natur. Personerna ska kunna läsa juridiska texter och även formulera sig på "juridiska". Visserligen är inte utbildning det enda som kan ge en sådana kunskaper, men det är en god indikator och borde vara vägledande i anställningsförfarandet. Sen är det upp till de som söker att göra avvägningen om de har rätt kunskaper.

Vidare ställer jag mig tveksam till två fomuleringar, dessa indikeras med (???). För det första undrar jag vad "ansvarig för IT-hårvara" innebär i detta sammanhang? För det andra tycker jag inte att yrkeserfarenhet från ett serviceyrke är en god indikator för att någon kan arbeta i riksdagen, detta borde strykas och möjligen ersättas med "är service inriktad", men även det är tveksamt.

Joshua_Tree
2010-02-19, 23:52
Jag vill gärna +1:a Dexes ändringar liksom motiveringarna till dem.

IsakGerson
2010-02-19, 23:56
Dexes ändringar är viktiga. Vi behöver att riksdagsledamöternas polsekar inte hindras i sitt arbete av bristande kompetens. Det är prio ett i mina ögon. Därför är en relevant utbildning extremt viktig.

AndersLindbäck
2010-02-20, 00:02
Joshua_Tree (2010-Feb-19)Jag vill gärna +1:a Dexes ändringar liksom motiveringarna till dem.

+1

Politisk sekreterare är ingen vanlig sekreterartjänst utan en kvalificerad tjänst där man bör ha juristexamen/statsvetarexamen eller motsvarande kvalifikationer.

PS Detta är ju speciellt viktigt då piratpartiets riksdagsgrupp inte har dessa kunskaper i bagaget.

JSchonning
2010-02-20, 00:05
Dexe (2010-Feb-19)Rimligtvis borde det vara det dagliga politiska arbetet direkt knutet till riksdagen som måste gå i första hand för en politisk sekreterare, vad har vi annars att göra i riksdagen? Det ska inte vara en sambandscentral för twitter, utan en arbetsplats för politisk förändring!


Vad Jacob säger här gör det värt att posta på forumet. Jag har ingenting att tillägga till Jacobs förslag, utan stödjer det fullt ut. Min åsikt är att dessa tjänstemän bör hjälpa riksdagsgruppen att utföra ett professionellt och sakligt arbete primärt, medan det är sekundärt (men fortfarande viktigt) att rapportera utåt om vad som händer.

Hammer
2010-02-20, 00:42
+1 på Dexes ändringsförslag. Att jobba som pol.sek. innebär inte att man ska sitta och twittra dagarna i ända i första hand, utan att man ska bistå riksdagsledamoten/-ledamöterna med hjälp i de politiska frågorna (därav titeln, misstänker jag =) ).

Rick Falkvinge
2010-02-20, 09:10
Dexe (2010-Feb-19)Vidare ställer jag mig tveksam till två fomuleringar, dessa indikeras med (???). För det första undrar jag vad "ansvarig för IT-hårvara" innebär i detta sammanhang? För det andra tycker jag inte att yrkeserfarenhet från ett serviceyrke är en god indikator för att någon kan arbeta i riksdagen, detta borde strykas och möjligen ersättas med "är service inriktad", men även det är tveksamt.

Det var cut-and-paste-fel från IT-tjänsterna. Du har rätt.

När det gäller utbildning, så brukar man skriva "relevant utbildning eller motsvarande" för att inte låsa ute dem som har fullgod kompetens men har skaffat den på egen hand.

Dexe
2010-02-20, 09:23
Rick Falkvinge (2010-Feb-20)
Det var cut-and-paste-fel från IT-tjänsterna. Du har rätt.
När det gäller utbildning, så brukar man skriva "relevant utbildning eller motsvarande" för att inte låsa ute dem som har fullgod kompetens men har skaffat den på egen hand.

Bra, det var den jag var ute efter, kom bara inte ihåg exakt hur det brukade formuleras. Ändrar nu.

klara
2010-02-20, 09:31
Och jag vill förstås oxo +1:a Dexe då.

willenfort
2010-02-20, 10:37
Eftersom Dexe uttrycker samma sak som jag tyckte om polsec så +1

Hanna Dönsberg
2010-02-23, 22:02
Jag har noll erfarenhet och kunskap i detta, men försöker bilda en uppfattning...

Tycker att Dexes ändringar är mycket bra, och vill också plusetta det Willenfort skrivit tidigare i tråden.

Jag har som aktivist och senare lokal funktionär ofta svurit över vår centralisering, och de hinder som uppkommer pga den. Jag önskar inget hellre än att partistyrelse och riksdagsgruppen ska ha ett nära samarbete, men jag önskar verkligen inte att riksdagsgruppens pengar automatiskt ska handläggas av styrelsen. Se på Christian Engström t.ex., han ger pengar till vår centrala verksamhet, men han har valt det själv, och pengarna är inte till för att styra/påverka hans arbete i Bryssel.

Jag är rädd för att det stöd jag behöver inte kommer finnas om jag kommer in i riksdagen, för att styrelsen inte vet hur det är att arbeta i riksdagen. Jag är också rädd för att styrelsen tappar fokus på det den skall ha fokus på - organisationen ute i landet behöver sin styrelse. Redan nu är styrelsen hårt ansatt, då de ska ha överblick över 50 000 medlemmar och vara deras röst och ta beslut efter deras tycke. Om nu också styrelsen ska ha full koll på riksdagsgruppens arbete, hur kommer det påverka det övriga arbetet?

Jag har inte direkt något bra förslag till lösning. Anders förslag om att anställa styrelseledamöter är inte önskvärt ur fokusperspektivet jag presenterat ovan. Hoppas vi tillsammans kan komma på ett arbetssätt och en fördelning som ger bästa möjlighet till samarbete.

klara
2010-02-27, 21:35
Hanna: Det du och Willenfort säger låter på ett sätt vettigt och det kan kännas som om pengarna går till fel ställe. Men hur vettigt är det att bygga upp två parallella strukturer inom partiet? Om inte partiet kan tillgodogöra sig de tjänsterna vi har i riksdagen måste vi alltså ha dubbla tjänster. Det ser jag som problematiskt.

Jag ser också en betydligt större risk med en riksdagsgrupp som ballar ur än en styrelse som gör det. Varför? En riksdagsgrupp som ballar ur sitter där den sitter och partiet är maktlöst. En styrelse som ballar ur kan man ställa misstroendevotum mot.

Utöver det har vi frågan: Vem ska fatta beslutet om riksdagsgruppens pengar? Vi vet ännu inte vilka som kommer in i riksdagen eller hur många procent vi får. Ska vi i så fall inte fördela pengarna eller anställa folk förrän vi väl är inne? Eller ska vi göra en överslagsräkning typ den simulering vi gjort av riksdagsgruppen och låta dem bestämma? Det blir inte heller rättvist. För mig är det helt enkelt mer clean om styrelsen tar hand om det. Det ger klart bäst koll för enskilda medlemmar om vart pengarna går om inte annat.

Sen kan man kanske diskutera om fördelningen av de olika tjänsterna nu är bra eller ej. Det skulle jag gärna se en större diskussion kring.

piratcensur
2010-02-27, 22:42
+1 på klara!

Leffelini
2010-03-13, 12:38
Ni får ursäkta om den här frågan redan ställts och besvarats men jag har inte haft tid att läsa genom tråden i sin helhet, så jag undrar vad en Specialchef är för något och varför vi behöver tre stycken?

Eller läser jag fel i dokumentet då? Jag måste säga att jag tycker budgetdokumentet är extremt rörigt och eftersom kolumnerna inte definieras får man gissa sig lite till vad varje kolumn innebär. Jag ser också att DL står det 2,5 på i första förslaget och vad betyder då det?

Jag förstår inte heller behovet av att anställa hela tre stycken programmerare, så det behovet skulle jag gärna vilja få förklarat för mig :)

SimonRosenqvist
2010-03-16, 19:31
Jag förstår inte heller behovet av att anställa hela tre stycken programmerare, så det behovet skulle jag gärna vilja få förklarat för mig [Smile]

Det behov som är mest akut idag i partiet är att få fungerande IT-verktyg och IT-tjänster. Eftersom vi är ett parti som nästan helt lever på nätet så är detta något som bör prioriteras. Till skillnad från mycket administration och aktivism så verkar det vara svårt att få engagerade att koda större mängder kod, och därför behövs programmerarna.

Richie
2010-03-17, 18:00
Hanna Dönsberg (2010-Feb-23)Se på Christian Engström t.ex., han ger pengar till vår centrala verksamhet, men han har valt det själv, och pengarna är inte till för att styra/påverka hans arbete i Bryssel.
CE valde att följa styrelsens rekommendation om hur han skulle spendera sina pengar. Det är egentligen precis samma sak med det här.

Om nu också styrelsen ska ha full koll på riksdagsgruppens arbete, hur kommer det påverka det övriga arbetet?
Men det ska ju inte styrelsen ha... Att ansvara för en översiktlig budget för att man vill försöka bygga en organisation i god tid (istället för strax efter den behövdes, som vanligt), undvika att skapa konkurrerande maktcentra och för att bevara medlemmarnas inflytande (även om det i praktiken bara är årligen) är väldigt, väldigt långt från att "ha full koll på riksdagsgruppens arbete".

Beelzebjörn
2010-03-18, 01:04
Leffelini (2010-Mar-13)Ni får ursäkta om den här frågan redan ställts och besvarats men jag har inte haft tid att läsa genom tråden i sin helhet, så jag undrar vad en Specialchef är för något och varför vi behöver tre stycken?
Eller läser jag fel i dokumentet då? Jag måste säga att jag tycker budgetdokumentet är extremt rörigt och eftersom kolumnerna inte definieras får man gissa sig lite till vad varje kolumn innebär. Jag ser också att DL står det 2,5 på i första förslaget och vad betyder då det?
Jag förstår inte heller behovet av att anställa hela tre stycken programmerare, så det behovet skulle jag gärna vilja få förklarat för mig :)

Med specialchefer menas sannolikt kommunikations- IT- och Presschef.

Mikael Nilsson
2010-06-08, 10:31
Den här frågan har överförts till riksdagsgruppen.