Piratpartiets mötesplattform


Svara
 
Ämnesverktyg Sök i det här ämnet Visningsalternativ
  (#1) Gammal
SM5POR Inte uppkopplad
 
SM5PORs avatar
 
Inlägg: 2 983
Reg.datum: Feb 2006
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-03-25, 01:14

Citat:
Björn Felten (2006-Mar-17)Du missar en väldigt viktig punkt här, som för övrigt gäller alla övriga grenar av immaterielrätten, nämligen värdet av att vara först på marknaden.
Jag borde egentligen inkludera också ditt citat av mig ovan för kontextens skull, men det blir så rörigt i IFCode, och den som vill läsa kan rulla tillbaka sidan en bit...



Jag beskrev situationen att två parter efter genomfört köp finner att den ene har förlorat och den andre vunnit mycket mer än de först räknade med. Det kan gälla en immateriell rättighet som förklaras ogiltig, ett husbygge på ett gungfly, eller en nyupptäckt oljekälla på vad som troddes vara en värdelös ödetomt.



Detta har inte det minsta med "värdet av att vara först på marknaden" att göra. Inte ett skvatt. Det du anför är kanske ett giltigt argument i någon annan fråga, men inte här. Om du vill invända mot något av mina argument, var då snäll och citera just det argument du invänder mot.



Som sagt, den här diskussionen är till för att vässa sakargumenten, inte för att prata omkull tveksamma väljare. Jag blir uppriktigt sagt besviken när jag läser vad jag uppfattar som allmänt svammel och tyckande om allt möjligt. Det behöver inte vara svammel, men jag tycker att jag anstränger mig att precisera en för mig viktig fråga, och då är jag inte det minsta betjänt av att få veta att jag har "missat" någonting, när du tydligen inte har förstått frågan.



Sedan hoppas jag att ingen tar illa upp av tonen i mina kommentarer, för den är inte personligt menad, men om ni skall vinna valet så har vi inte tid med artigheter...


Anders Andersson
   
Svara med citat
  (#2) Gammal
SM5POR Inte uppkopplad
 
SM5PORs avatar
 
Inlägg: 2 983
Reg.datum: Feb 2006

Länk: #13327
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-03-25, 02:55

Citat:
Richie (2006-Mar-17)
Det där är ett intressant argument som jag faktiskt har svårt att bemöta, mest för att jag inte förstår det. Är det avundsjuka över att nån annan tjänar sig en hacka på nåt som du anser tillhör dig? Folk i allmänhet har den där grundkänslan, men om man rotar lite i det verkar de ha väldigt dålig kunskap om hur regelverket faktiskt ser ut, de tror att man kan patentera hela bilar eller upphovsrättsskydda en slogan. Du lär inte lida av den åkomman så jag undrar om du verkligen tror ovanstående eller om det är framlagt i argumentativt syfte?
Resten av diskussionen spretar nu åt så många håll att jag inte kan bemöta hela inlägget på en gång, men det här är en konkret och bra fråga som jag gärna följer upp.



Upphovsrätten, åtminstone enligt kontinentaleuropeisk (fransk) och därmed även svensk tradition, utgörs av två delar, en ekonomisk och en ideell. Jag har aldrig, vad jag minns, haft något direkt ekonomiskt utbyte av min upphovsrätt, eller av några "närstående rättigheter" som det kallas när man exempelvis framför musik eller sammanställer tabeller. Däremot har andra ibland haft ekonomisk vinning av det jag gjort, normalt med mitt medgivande.



Under högstadiet och gymnasiet spelade jag piano/synth i två skolmusikaler, med flera framträdanden för betalande publik. Jag tjänade inte en krona på det, utan alla intäkter gick till föreningen (Bålsta Estrad- och Musikförening) för att täcka utgifter och kanske investeras i framtida arrangemang. Möjligen spelades några brottstycken upp i skolradion, givetvis uppskattat som reklam för oss. Jag var inte särskilt insatt i juridik vid denna tid, men jag skulle definitivt ha protesterat om någon bandat mitt solonummer och använt det i en reklamjingel för sitt företag, utan att ens nämna mig vid namn!



Jag tycker inte att "avundsjuka" beskriver den (hypotetiska) situationen särskilt bra. Om jag inte vill tjäna pengar på mitt spelande, så betyder inte det att det är fritt fram för andra att göra det; det vore som att jobba ideellt för ett välgörande ändamål och finna att någon säljer mitt arbete för egen vinnings skull i stället för att ge bort det, som jag hade tänkt. Det är möjligt att mitt arbete kommer fler till del om det säljs, men i så fall vill jag vara med och besluta om hur det skall gå till.



Det handlar snarare om min syn på vad som kan anses rättvist. Om två andra personer gör affärer inbördes och båda är nöjda med det, så lägger jag mig inte i deras angelägenheter. Om den ene av dem lurar den andre, så kan jag fatta sympati för den som blev lurad, men det är fortfarande inte mina pengar de kivas om, så jag är inte part i målet.



Om däremot det parterna kivas om råkar vara en inspelning av något jag gjort, och jag finner att den kopia som jag gav bort gratis till A i sin tur har kopierats och sålts för en dollar till B, som sedan upptäcker att han kunnat få en kopia gratis av mig och kräver pengarna tillbaka, då anser jag att jag gott och väl kan lägga mig i och hävda att A inte hade någon rätt att ta betalt för den kopia han gjorde, även om jag hade medgivit kopiering gratis. Detta har jag stöd för i upphovsrättslagen, men jag skulle ha synpunkter på A:s agerande även utan upphovsrättslag, precis som om jag hade givit honom matkuponger och han hade sålt dem för att köpa sprit.



Nu när jag har läst lagen, så tror jag mig veta ganska väl vad mina rättigheter innefattar, och jag förväntar mig att andra respekterar mina rättigheter precis som jag respekterar deras. Jag har givetvis inga som helst möjligheter att värja mig mot systematisk piratkopiering och försäljning av mina alster i Bortre Asien, om någon sådan skulle förekomma, så det är lika så bra att jag inte är någon erkänd artist utan endast en musikalisk amatör.



I de fall där mina alster är av ekonomiskt intresse för andra, så är jag däremot mån om att inte ge upp mina rättigheter bara för att de är svåra att försvara; i så fall skulle snyltarna kunna hävda att jag lämnat mitt medgivande till deras användning.



Om nu lagen ändras så att jag förlorar mina rättigheter och snyltarna går fria, då anser jag att jag har fråntagits ett moraliskt överläge, om än inte något monetärt belopp. De rättigheter jag syftar på är de som gällde när jag en gång skapade verket eller gjorde framförandet i fråga; jag anser mig inte ha förtjänat de eventuella utökningar av rättigheterna som har skett senare. Då borde jag inte heller behöva vidkännas några inskränkningar av en gång tillerkända rättigheter.



Det är en sak att låna ut en hundring till någon och aldrig kräva igen den, så att skulden avskrivs. Det är en helt annan sak om domstolen plötsligt förklarar att alla skulder är avskrivna, och ingen behöver betala igen vad de har lånat. Varför skall staten ändra på innebörden av privata överenskommelser två parter emellan? Upphovsrätten är (eller var, innan intrång kriminaliserades) ett regelverk till grund för privata överenskommelser. Ändra gärna på grunden för framtida överenskommelser om ni vill, men låt de som redan är träffade förbli orörda.



Vilka är det som har skrivit alla de där Usenet-inläggen som Google tjänar pengar på att sprida? Ja, inte är det Googles egen personal; jag har själv skrivit några hundra av dem, och jag har därmed upphovsrätt till dem, åtminstone till valdagen...


Anders Andersson
   
Svara med citat
  (#3) Gammal
T.E.H.K.D.K Inte uppkopplad
 
Inlägg: 48
Reg.datum: Jan 2006

Länk: #14059
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-03-31, 22:07

Detta är en mycket viktig fråga då stabilitet är något som gynnar produktion och skapande. Med tanke på den nuvarande längden på patent kan man helt enkelt låta patenten gå ut utan större problem. Copyright därimot kräver nån form av special lösning.

När det står copyright, så menar jag inte upphovsrätt. Hur länge jag har rätt att förknippas med mitt verk är en för mig separat fråga.

Idag har löper copyright ut 70år efter upphovsmanens död. Så vi har två delar som måste tas i tu med. Dels livstids perspektivet och dels de kvarvarande 70 åren.



Min åsikt här är att man börjar med att döda alla upphovsmän. Låter kanske lite brutalt, men är en rimlig lösning för att man ska kunna komma ner till de tider som vi diskuterat som rimliga. Än så länge kan ingen riktigt klaga då inga rättigheter kommer att gå ut tidigare än vad som var möjligt innan förändringen. Vi har nu fått copyrighten att ticka neråt i alla fall.



De resterande 70 åren är lite knepigare. Personligen tror jag på nån sorts tabell över varje år och när verk skapade det året går ut. För de med 70 år kvar skulle jag säga att de går ut om 15-30 år och att de som går ut om 10 år eller mindre får behålla sina nuvarande tider.



Problemet med en långsam försvagning på detta viset är att vi får inte ut någon vinst av detta fören om 5 år. Å den stora vinsten kommer inte fören om 15-30 år. Det finns därför andlednign att diskutera denna frågan mera.


----<br>
Piratpartiet Uppsala<br>
tel: 0703097882 E-post: Torbjorn.Diderholm.Korell@piratpartiet.se<br>
icq: 104339350 msn: SlayerInABox@gmail.com<br>
   
Svara med citat
  (#4) Gammal
SM5POR Inte uppkopplad
 
SM5PORs avatar
 
Inlägg: 2 983
Reg.datum: Feb 2006

Länk: #14062
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-03-31, 22:34

Citat:
Hugi Ásgeirsson (2006-Mar-31)
Låt oss anta att staten i det fallet beslutat att alla slavar måste vara frigivna inom 10 år, samt att förslavande görs olagligt från dags datum. Ingen ersättning skulle betalas till plantageägarna. Förvaltaren skulle då ha gott om tid att förändra på vilket sätt han driver sitt plantage, och kan själv lägga upp en ny ekonomisk plan.
Den ekonomiska skada som slavägaren drabbas av vid slaveriets avskaffande kommer sig inte av att förändringen sker plötsligt, utan av att slavarnas värde (som egendom betraktade) obevekligen sjunker mot noll när beslutet trätt i kraft. Att själva frigivningen skjuts upp på tio år förändrar ingenting; riksdagen skulle lika gärna ha kunnat besluta att låta slaveriet fortgå som förut i tio års tid, för att därefter upphöra.



Citat:
I detta fall skulle riksdagen 1840 handlat helt oklanderligt. Man har gett plantageägaren en rationell förutsägbarhet.
Nej, den förutsägbarhet jag talar om måste finnas redan när plantageägaren investerar i slavarbetskraft. Att han efter det att riksdagen fattat sitt beslut kan förutsäga att slavarna kommer att bli fria inom tio år är trivialt, och han hade alltså köpt slavarna innan beslutet fattades.



Jag har naturligt nog ingen egen erfarenhet av slavhandel, men jag antar att den fungerade i princip likadant som vi handlar med husdjur i dag. Det innebär att man äger inte bara den slav man köpt för resten av hans eller hennes liv, utan även slavens barn och barnbarn, så länge man inte säljer eller friger dem. Till skillnad från de tidsbegränsade upphovsrätterna, så sjunker alltså inte en slavfamiljs värde till noll bara för att den förste slaven blir gammal och dör. Värdet kanske rentav stiger, om han behåller hälsan och får många barn.



Värdet på slavarna påverkas dock av vad marknaden är villig att erbjuda, och på en ö där slaveriet skall vara avskaffat inom tio år är det nog ingen som vill betala mer än ett symboliskt belopp för en ny slav, om slavhandeln ens fortfarande är tillåten. Om handeln är förbjuden, då sitter slavägaren där med sin osäljbara - och därmed värdelösa - egendom. Han skulle kunna frige slaven och anställa honom för att fortsätta utföra samma arbete, men då tidigarelägger han bara vad som ändå kommer att ske inom tio år, och måste dessutom betala honom lön i dessa tio år, så varför skulle han välja det alternativet?



Parallellen mellan upphovsrätt och slaveri är intressant därför att den illustrerar hur man kan avveckla en i mångas ögon förkastlig verksamhet samtidigt som man tar hänsyn till de ekonomiska värden som skapats inom ramen för verksamheten (jag anser personligen inte att upphovsrätten är förkastlig, men det kan vi bortse från här). Jag tror du har uppfattat det jag ville säga, nämligen att de ekonomiska värdena existerar. Följdfrågan är vad man skall ersätta dessa värden med, så att alla blir nöjda.



Parallellen duger däremot inte för att välja avvecklingsmetod; jag skulle inte acceptera fortsatt slaveri i tio år om jag anfört humanitära och etiska skäl för att avskaffa det. Dessutom sjunker alltså upphovsrätten i värde med verkets tilltagande ålder, och skulle i de flesta fall så göra även om skyddet vore obegränsat i tiden. Upphovsrätten till varje verk avvecklar så att säga sig själv enligt en i förväg uppgjord plan. Slaveriet avvecklar sig självt bara om slavarna lurar sina ägare och begår kollektivt självmord.



Citat:
Det finns också många exempel där ingen vid sina sinnens fulla bruk skulle försvara ägarens rätt till förutsägbarhet. Ta t.ex. exemplet med DDT-besprutningsmedel. Det var en enorm satsning från företagets sida, som gjordes värdelös i ett nafs för att DDT visade sig vara livsfarligt. Om plantageägaren skulle tvingas slänga ett helt års grödor p.g.a. att han sprutat dem med det förutsagt miljövänliga DDT, är då riksdagen "kommunister som tar sig dylika friheter med folks egendom, oavsett vad för slag av egendom det är"?
Om plantageägaren besprutat grödorna med DDT på myndigheternas inrådan, då är det fullt rimligt att samma myndigheter ordnar så att han får ekonomisk kompensation för skadan, och detta oavsett ett eventuellt förbud mot användning av DDT eller mot försäljning av otjänliga livsmedel.



Motsvarande sak gäller om det är tillverkaren av bekämpningsmedlet som bedyrat dess ofarlighet; då är det tillverkaren som får stå för ersättningen. Om tillverkaren har gjort konkurs och det inte finns någon ersättning kvar att hämta där, så får man hoppas att något försäkringsbolag träder in, eller så kanske staten finner anledning att göra det. Det är dock inte det väntade förbudet mot bekämpningsmedlet som utgör den egentliga grunden för ersättningskraven, utan medlets faktiska farlighet.



I frågan om slaveriet så var det ingen oförutsedd egenskap hos slavarna som gjorde att slavägarnas grödor förgiftades varpå riksdagen skulle ha funnit sig nödsakad att avskaffa slaveriet av folkhälsoskäl, utan det var ett helt och hållet politiskt motiverat beslut baserat på kända sakförhållanden. Riksdagen hade kunnat välja att behålla slaveriet, inte anslå några pengar alls till friköp, och låta frågan bli Frankrikes huvudvärk när Saint Barthélemy åter blev franskt 1878.



Jag köper alltså inte ditt resonemang om att övergångslösningen skulle vara acceptabel bara för att den tillämpas under lång tid och därför är "förutsägbar". 50 procent fastighetsskatt blir inte acceptabel bara för att fastighetsägarna får 20 år på sig att sälja sina hus och betala in skatten.



Därmed inte sagt att jag är motståndare till varje slags övergångslösning. Rätt sätt att finna denna lösning torde dock vara förhandling med motparten, när vi nu har identifierat en motpart - upphovsrättsinnehavarna. Det behöver inte betyda att ni måste träffa avtal med var och en av oss, utan vi kan få tillfälle att utse en företrädare med mandat att träffa ett kollektivavtal. Sådana finns det redan flera av på upphovsrättsområdet, exempelvis bibliotekens avtal med författarna om ersättning för utlånade böcker (i princip kan en författare enligt lag neka ett bibliotek att låna ut hans böcker, och det är detta som är författarnas förhandlingsargument för att få ersättning).



Jag tycker inte vi behöver finna en specifik lösning här och nu, utan den frågan kan bli aktuell först efter valsegern. Däremot hoppas jag att Piratpartiet accepterar att det måste till en förhandlingslösning, snarare än ett ensidigt, konfiskatoriskt förfarande gentemot rättighetsinnehavarna.



Till slut är det väl ändå den kulturskatt som självmant kommer att uppstå under en ny upphovsrättsregim som är det viktigaste för er, inte hur mycket av det som skapats under den gamla regimen som ni förmår "befria"? Om ert experiment genomförs men misslyckas, så kommer det nämligen inte att finnas några fler verk att "befria" om 70 år när de nuvarande har tagit slut, och om ert experiment både genomförs och lyckas, så kommer det inte heller att finnas några fler verk att "befria" om 70 år, för allting som då finns är redan fritt.



Satsa hellre på att åstadkomma något beständigt, än något som är överspelat redan efter 70 år. Båda sorterna kan åstadkommas i morgon dag, så ni behöver inte vänta i 70 år på att få se resultaten!


Anders Andersson
   
Svara med citat
  (#5) Gammal
John Nilsson Inte uppkopplad
 
John Nilssons avatar
 
Inlägg: 3 749
Reg.datum: Jan 2006

Länk: #14066
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-03-31, 22:59

Bara för att slavarnas andrahandsvärde går mot noll så betyder inte det att de är värdelösa. Även om den ekonomiska livslängden för en slav är från början beräknats på hela slavens hela liv så kan du ju inte påstå att avkastningen blir noll för att man måste räkna om. Även för en helt nyköpt slav så bör ju tio års slaveri betala tillbaka investeringen.


John Nilsson Svensk mästare i sär skrivning

Mail: john.nilsson@piratpartiet.se

  Skicka ett meddelande via MSN till John Nilsson  
Svara med citat
  (#6) Gammal
SM5POR Inte uppkopplad
 
SM5PORs avatar
 
Inlägg: 2 983
Reg.datum: Feb 2006

Länk: #14083
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-03-31, 23:50

Citat:
John Nilsson (2006-Mar-31)Bara för att slavarnas andrahandsvärde går mot noll så betyder inte det att de är värdelösa. Även om den ekonomiska livslängden för en slav är från början beräknats på hela slavens hela liv så kan du ju inte påstå att avkastningen blir noll för att man måste räkna om. Även för en helt nyköpt slav så bör ju tio års slaveri betala tillbaka investeringen.
Visst, om du köper slaven efter offentliggörandet av beslutet om slaveriets framtida avskaffande, så tar du givetvis med den därmed begränsade avkastningen i beräkningen. Före samma beslut, då du kan förvänta dig livslång avkastning plus ett antal barn som kan ta vid när föräldrarna inte orkar längre, så är priset betydligt högre. Beslutet innebär en plötslig och påtaglig värdeminskning, och förlorarna på detta beslut är de som ägde slavar när beslutet fattades, inte de som ägde slavar när slaveriet slutgiltigt upphörde till följd av nämnda beslut.



Det är som att köpa ett avelssto för hästuppfödning, jämfört med att köpa en ridhäst åt barnen. Avelsstoet är dyrare, eftersom du kan räkna med att sälja hennes avkomma för betydligt mer än det skulle kosta att skicka barnen på ridskola i granngården. Efter några år dör ridhästen, och barnen har hittat nya sysselsättningar. Avelstoet har också dött, men du har kvar ett antal lovande avelsdjur efter henne.



Om nu riksdagen beslutar att förbjuda kommersiell hästuppfödning, så raseras grunden för ditt beslut att satsa på den verksamheten. Även om du får tio år på dig att föda upp några djur till, så kan du inte sälja dem för det pris du hade räknat med, eftersom ingen annan heller vill satsa på hästuppfödning längre. Värdet blir inte noll, men det sjunker antagligen till nära ridhästens nivå. Är du nöjd med att ha en häst värd 10.000, när du nyss har betalat 20.000 för den (jag har ingen aning om vad hästar kostar; det är inte min bransch)?



Man kan jämföra med en skogsfastighet som du inte längre får odla skog på, eller en bostadsrätt som förvandlas till en hyresrätt där du förlorar äganderätten, men får bo kvar i tio år. Det är inte en fråga om liv eller död för dig, men det är olika slags ekonomiska förluster som du gör, och någon annan som kammar hem vinsten.


Anders Andersson
   
Svara med citat
  (#7) Gammal
John Nilsson Inte uppkopplad
 
John Nilssons avatar
 
Inlägg: 3 749
Reg.datum: Jan 2006

Länk: #14091
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-04-01, 01:16

Vad jag menar är att om hästen inte duger som avelsdjur längre så får du väl använda den till annat för att få in pengarna, t.ex. trav om det nu är en travare.


John Nilsson Svensk mästare i sär skrivning

Mail: john.nilsson@piratpartiet.se

  Skicka ett meddelande via MSN till John Nilsson  
Svara med citat
  (#8) Gammal
SM5POR Inte uppkopplad
 
SM5PORs avatar
 
Inlägg: 2 983
Reg.datum: Feb 2006

Länk: #14103
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-04-01, 05:19

Citat:
John Nilsson (2006-Apr-01)Vad jag menar är att om hästen inte duger som avelsdjur längre så får du väl använda den till annat för att få in pengarna, t.ex. trav om det nu är en travare.
Och om du inte längre äger din bostadsrätt eftersom staten har konfiskerat den och gjort dig till hyresgäst, så får du väl använda den till annat för att få igen insatsen, t.ex. sybehörsaffär om den ligger i markplanet.



Det spelar ingen roll att du kan använda egendomen till något annat än du köpte den för; det är likafullt konfiskation. Kan man tjäna ihop till en bostadsrätt genom att sälja sytråd i tio år? Ja, det kanske man kan. Det är ingen ursäkt för att konfiskera bostadsrätter.


Anders Andersson
   
Svara med citat
  (#9) Gammal
Björn Felten Inte uppkopplad
 
Björn Feltens avatar
 
Inlägg: 1 451
Reg.datum: Jan 2006

Länk: #14106
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-04-01, 08:03

Citat:
SM5POR (2006-Mar-25)Om du däremot anser att det föreligger en grundläggande skillnad mellan slaveriet och immaterialrätten som gör att slavägarna, men inte upphovsrättsinnehavarna, är berättigade till kompensation, då vill jag gärna veta vad denna grundläggande skillnad består i.
Jag vill påstå att skillnaden är så stor, att det inte ens finns några likheter.



Om vi nu bortser ifrån det värdeladdade i att vi diskuterar artfränder, så var slavarna inget annat än fysiska ägodelar, som gick att sätta ett marknadsmässigt värde på. Och fysiska ägodelar har en tendens att kunna bli värdelösa, mer eller mindre över en natt, beroende på utvecklingen. Vi kan ju bara jämföra med de omkring 10 miljoner TV-apparater i Sverige, som blir värdelösa som TV-apparater betraktat, inom bara ett par år. Visserligen går de fortfarande att använda som monitorer till DVD-spelare och digitalboxar, men det var ju inte som sådana kunderna betalade för dem när de köpte dem.



Immaterialrätten, å andra sidan, är ju fullständigt omöjligt att värdera rätt. Till skillnad från fysiska produkter, där det alltid finns väldefinierade kostnader att ta med i beräkningen, så kan man inte säga att exempelvis en idé har tagit X antal mantimmar att producera. Lägger man till detta det faktum, att en idé alltid bygger på tidigare idéer, så blir det om möjligt än mer meningslöst att tala om en viss ersättning för upphovsrättsinnehavaren.



Ponera till exempel att jag kommer på hur gravitationen fungerar. Hur mycket är den idén värd? Tja, frågar jag NASA, som betalar i runda slängar en miljard dollar för varje uppskjutning, så torde den vara värd tillräckligt mycket för att jag skulle kunna anställa en hel avdelning av USAs dyraste advokater för att tillvarata mina intressen, och ändå få pengar över till en skattebefriad herrgård i Sörmland och en McLaren F-1 i garaget.



Men eftersom jag byggde hela mitt resonemang på idéer som Einstein, Bohr och Planck redan kommit på, så borde jag väl rätteligen dela lika med deras arvingar? Sedan hade jag ju inte kunnat komma på något om det inte hade varit för mina lärare i skolan, de kursböcker jag då läste samt ett tusental olika sajter på internet, så dessa måste ju få del av kakan också. Men även de... O.s.v. Till slut hamnar vi oundvikligen i situationen, att större delen av mänskligheten är inblandad på ett eller annat sätt.



Och det är just här den springande punkten ligger när det gäller all form av immaterialrätt. Man kan helt enkelt inte äga idéer. Allt mänskligt, intellektuellt skapande -- vare sig det gäller kultur eller vetenskap -- bygger alltid på tidigare människors skapande. Den som försöker hävda ensamrätt på något sådant stjäl ju faktiskt från alla dem, som de byggt sitt skapande på.


--
Bad officials are elected by good citizens who do not vote.
-- George Jean Nathan (1882-1958)

Min gamla PP-blogg
Min nya blogg
   
Svara med citat
  (#10) Gammal
John Nilsson Inte uppkopplad
 
John Nilssons avatar
 
Inlägg: 3 749
Reg.datum: Jan 2006

Länk: #14141
Standard RE: Respekt för existerande rättigheter - 2006-04-01, 13:55

Citat:
SM5POR (2006-Apr-01)Det spelar ingen roll att du kan använda egendomen till något annat än du köpte den för; det är likafullt konfiskation. Kan man tjäna ihop till en bostadsrätt genom att sälja sytråd i tio år? Ja, det kanske man kan. Det är ingen ursäkt för att konfiskera bostadsrätter.


Jag sa ingeting om vad som är rätt och fel från statens sida. Jag bara påpekade att din premiss var felaktig. Köpet blir inte värdelöst bara för att den ursprungliga planen inte längre håller.


John Nilsson Svensk mästare i sär skrivning

Mail: john.nilsson@piratpartiet.se

  Skicka ett meddelande via MSN till John Nilsson  
Svara med citat
Svara

Ämnesverktyg Sök i det här ämnet
Sök i det här ämnet:

Avancerad sökning
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av


Liknande ämnen
Ämne Startat av Forum Svar Senaste inlägg
B23. Motion om respekt av mänskliga rättigheter i utrikespolitiken Calandrella Motioner rörande principprogrammet och extern politik 23 2010-04-12 01:14
Motion 04: Ovillkorlig respekt för människorätt Winston Smith Motioner 49 2009-03-07 15:25
Existerande arbetsgrupper på nationell nivå Mårten Fjällström Allmän information och frågor 15 2008-12-18 17:57
Medborgarrätt - respekt för medborgarna Christian Engström Principprogram 3.1 (STÄNGD) 136 2007-10-25 13:51



Powered by vBulletin® Version 3.8.5
Copyright ©2000 - 2018, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
vBulletin Skin developed by: vBStyles.com